Skatter kommer och går, beroende på politik och befolkningens krav. Jag blev förvånad när jag förstod hur mycket skatterna har förändrats under 1900-talet. Fram till 60-talet hade vi inte särskilt höga skatter i en internationell jämförelse, men sedan dess har vi legat bland de högsta i världen!
Man mäter skattetryck med den så kallade skattekvoten. Den säger hur stor del av våra samlade inkomster vi betalar i skatt. Det innefattar alla skatter, exempelvis inkomstskatt, moms och arbetsgivaravgifter.
2007 var skattekvoten 48%, men 1925 var den bara 16%. Från 1960 till 1977 steg skattekvoten i Sverige från 29% till 53%! Skattekvoten har ökat även internationellt under 1900-talet, eftersom man har satsat mer på välfärd än tidigare. Men 1977 låg vi ändå högt över våra europeiska grannländer.
Här har jag sammanställt några förändringar som skett av våra skatter under 1900-talet.
Inkomstskatt
I början av 1900-talet infördes progressiv inkomstskatt (det hade använts även ett kort tag under 1800-talet). Det innebär att du betalar mer skatt ju mer du tjänar. Det har vi fortfarande, i form av statlig inkomstskatt för inkomster över vissa belopp.
Inkomst av kapital räknades tillsammans med inkomst av tjänst fram till 1990. Du betalade då alltså progressiv skatt på dina totala inkomster, men idag betalar du en platt skatt à 30% på inkomster av kapital, och de påverkar inte inkomst av tjänst.
(Idag är det alltså betydligt bättre att ha höga inkomster av kapital än av tjänst!)
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifter är en skatt som arbetsgivaren betalar till socialförsäkringssystemet. Det visas ofta inte på ditt lönebesked, men det är likafullt en skatt på din lön. Skillnaden är att du själv är skyldig att betala rätt inkomstskatt, medan arbetsgivaren är skyldig att betala rätt arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgifterna infördes 1960, i samband med införandet av ATP. I slutet av 1970-talet var avgifterna 35%. Idag är de 32%.
Marginalskatt
Marginalskatt är ingen egen skatt, utan ett teoretiskt begrepp som säger hur mycket skatt du betalar på din sista hundralapp (exklusive arbetsgivaravgifter). Det används vanligen för att mäta skattetryck på höginkomsttagare.
Vi tar några exempel:
- Om du tjänar 20 000 kr/månad, betalar du kommunal skatt (30%). Din marginalskatt är 30%.
- Om du tjänar 30 000 kr/månad, betalar du även statlig skatt (20%). Din marginalskatt är 50% (30+20).
- Om du tjänar 50 000 kr/månad, betalar du även förhöjd statlig skatt (25%). Din marginalskatt är 55% (30+25).
Den högsta marginalskatten är idag c:a 55%. Kommunalskatten beror ju på var i landet du bor.
Under 1970-talet ökade den högsta marginalskatten till 87%, för att sedan sjunka till 75% under 1980-talet. 1990 sänktes marginalskatten rejält, till 51%.
Värnskatt
Begreppet värnskatt signalerar att pengarna ska användas till försvar (värn) av landet, men så har inte alltid varit fallet. Den senaste så kallade värnskatten var 1995-1998, då den progressiva inkomstskatten höjdes till 25% på inkomster över en viss nivå.
Värnskatten avskaffades 1999, bara för att inkluderas i inkomstskatten. Så skatten finns fortfarande kvar, men heter numera förhöjd statlig skatt.
Moms
I början av andra världskriget infördes omsen, som sedan avskaffades vid krigets slut. Den återinfördes dock 1960. Då var den 4,2%, men höjdes regelbundet till 20,6% år 1977. Idag är den 25% på det mesta.
Fram till 1990 omfattade momsen bara varor och ett fåtal tjänster, men nu omfattar den även de flesta tjänster.
Källor och mer läsning
Det finns en hel del att läsa om våra skatters historia: