Successivt

En blogg om att växa som människa

Meny Stäng

Kategori: Pengar (sida 2 av 8)

Pension vid 93 års ålder?

Per Penning skriver att år 2050 kommer mer än var tredje europé vara över 60 år! Det kanske är dags att höja pensionsåldern? Jag citerar Expressens ledare från februari:

När den allmänna folkpensionen infördes i Sverige 1913 sattes pensionsåldern till 67. Medellivslängden var då 55 år. Om motsvarande proportioner hade tillämpats i dag så skulle pensionsåldern hamna runt 93 år, påpekar Gunnar Wetterberg i sin bok ”Efter fyrtiotalisterna”.

Sett ur ett rent ekonomiskt perspektiv borde pensionsåldern förstås höjas, eftersom pensionsutbetalningarna blir enorma när vi nu lever så länge. Men samtidigt höjs livskvaliteten om man har råd att vara ledig och ta hand om barnbarnen på ålderns höst. Frågan är bara hur kalkylerna ser ut.

Hur stort bolån har du råd med?

Jag har nu skapat en ny sida på Räkna.net: bolåne-kalkyl! Där kan du mata in uppgifter och få svar på hur stort lån du/ni klarar av. (Detta har förstås ingenting att göra med hur stort lån banken är villig att ge!)

Lek gärna med uppgifterna och se vilka resultat du får. Summan beror naturligtvis i stor grad på vilken ränta man räknar med eller kan binda till, men också hur stor avgiften eller hyran är i sin tilltänkta bostad.

Varför jag vill betala av studielånet

I bakhuvudet har jag länge haft tanken att ”studielånet är ett bra lån”. Det har bra villkor i förhållande till andra lån, och ges utan krav på säkerhet. Men likafullt ska det betalas — och det är faktiskt ränta på pengarna!

Tack vare lånet kunde jag ta examen, men nu är jag ju klar med studierna. Pengarna är slut för länge sedan, och allt som återstår är ett återbetalningskrav. Det finns inget som är bra med det! Lånet är bara en belastning, även om belastningen kanske är lägre än vid andra lån.

Under förra året betalade jag ungefär 350 kr varje månad i ränta till CSN. Det är förstås småpotatis jämfört med räntan på ett stort bostadslån, men det stör mig ändå. Jag kan ju betala av lånet på bara två år — varför skulle jag dra ut på lidandet och betala 100 000 kr i ränta under 25 års tid?

Rent matematiskt tror jag att jag tjänar på att inte betala av lånet i förtid. Men jag är en människa, och har känslor som inte kan uttryckas i matematiska formler. Jag vill helt enkelt betala av lånet för att bli fri från räntebetalningarna. Det räcker som motivering för mig.

Sparade ihop en miljon på två år

Läs artikeln om hur Snåljåpen (med sambo) sparade ihop en miljon på två år genom att leva under existensminimum och samtidigt tjäna rejält med pengar! En inspirerande artikel.

Vår metod har varit oerhört tråkig, nämligen att leva extremt snålt för att kunna spara undan så mycket som bara har varit möjligt av våra löner. Det har egentligen aldrig varit speciellt svårt.

Är studielånets ränta så bra som det sägs?

Visste du att den genomsnittliga räntan på studielån de senaste tio åren är 3,5%? Och att den genomsnittliga räntan på rörligt bolån hos SBAB under samma period var 3,1%? (Efter ränteavdrag.) Vad tycker du om studielånet nu? 😉

Reporäntan låg i snitt på 3,3% under den perioden. För bolån gäller alltså att 30% avdrag har gjorts, eftersom man får tillbaka det vid deklarationen — till skillnad från studielån.

Med ”bolån” menas här lån med 3 månaders bindningstid hos SBAB. Som du ser, följer den räntan reporäntan väldigt nära.

Se filmen Maxed Out online

På Google Video kan du se filmen Maxed Out: Hard Times, Easy Credit and the Era of Predatory Lenders (86 minuter lång). Filmen handlar om hur långivarna utnyttjar sina kunder och försätter folk djupare och djupare i skuld.

Maxed Out takes us on a journey deep inside the American debt-style, where everything seems okay as long as the minimum monthly payment arrives on time. Sure, most of us may have that sinking feeling that something isn’t quite right, but we’re told not to worry. After all, there’s always more credit!

Maxed Out shows how the modern financial industry really works, explains the true definition of ”preferred customer” and tells us why the poor are getting poorer and the rich getting richer. By turns hilarious and profoundly disturbing, Maxed Out paints a picture of a national nightmare which is all too real for most of us.

Se trailern här:

Jag har sett filmen och tyckte att den var väldigt intressant. Men eftersom jag är tränad till kritisk granskning från universitetet, uppfattar jag den inte som helt trovärdig. Ungefär som en Michael Moore-film. Jag har alltid känslan av att det skulle kunna vara påhittat alltihop…

Se Maxed Out online!

Jag har förresten rekommenderat filmen i en tidigare artikel.

Video med finansiella råd

Dave Ramsey on How to be Financially Successful:

The Three Principles of Personal Finance:

Skatter i Sverige under 1900-talet

Skatter kommer och går, beroende på politik och befolkningens krav. Jag blev förvånad när jag förstod hur mycket skatterna har förändrats under 1900-talet. Fram till 60-talet hade vi inte särskilt höga skatter i en internationell jämförelse, men sedan dess har vi legat bland de högsta i världen!

Man mäter skattetryck med den så kallade skattekvoten. Den säger hur stor del av våra samlade inkomster vi betalar i skatt. Det innefattar alla skatter, exempelvis inkomstskatt, moms och arbetsgivaravgifter.

2007 var skattekvoten 48%, men 1925 var den bara 16%. Från 1960 till 1977 steg skattekvoten i Sverige från 29% till 53%! Skattekvoten har ökat även internationellt under 1900-talet, eftersom man har satsat mer på välfärd än tidigare. Men 1977 låg vi ändå högt över våra europeiska grannländer.

Här har jag sammanställt några förändringar som skett av våra skatter under 1900-talet.

Inkomstskatt

I början av 1900-talet infördes progressiv inkomstskatt (det hade använts även ett kort tag under 1800-talet). Det innebär att du betalar mer skatt ju mer du tjänar. Det har vi fortfarande, i form av statlig inkomstskatt för inkomster över vissa belopp.

Inkomst av kapital räknades tillsammans med inkomst av tjänst fram till 1990. Du betalade då alltså progressiv skatt på dina totala inkomster, men idag betalar du en platt skatt à 30% på inkomster av kapital, och de påverkar inte inkomst av tjänst.

(Idag är det alltså betydligt bättre att ha höga inkomster av kapital än av tjänst!)

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter är en skatt som arbetsgivaren betalar till socialförsäkringssystemet. Det visas ofta inte på ditt lönebesked, men det är likafullt en skatt på din lön. Skillnaden är att du själv är skyldig att betala rätt inkomstskatt, medan arbetsgivaren är skyldig att betala rätt arbetsgivaravgifter.

Arbetsgivaravgifterna infördes 1960, i samband med införandet av ATP. I slutet av 1970-talet var avgifterna 35%. Idag är de 32%.

Marginalskatt

Marginalskatt är ingen egen skatt, utan ett teoretiskt begrepp som säger hur mycket skatt du betalar på din sista hundralapp (exklusive arbetsgivaravgifter). Det används vanligen för att mäta skattetryck på höginkomsttagare.

Vi tar några exempel:

  • Om du tjänar 20 000 kr/månad, betalar du kommunal skatt (30%). Din marginalskatt är 30%.
  • Om du tjänar 30 000 kr/månad, betalar du även statlig skatt (20%). Din marginalskatt är 50% (30+20).
  • Om du tjänar 50 000 kr/månad, betalar du även förhöjd statlig skatt (25%). Din marginalskatt är 55% (30+25).

Den högsta marginalskatten är idag c:a 55%. Kommunalskatten beror ju på var i landet du bor.

Under 1970-talet ökade den högsta marginalskatten till 87%, för att sedan sjunka till 75% under 1980-talet. 1990 sänktes marginalskatten rejält, till 51%.

Värnskatt

Begreppet värnskatt signalerar att pengarna ska användas till försvar (värn) av landet, men så har inte alltid varit fallet. Den senaste så kallade värnskatten var 1995-1998, då den progressiva inkomstskatten höjdes till 25% på inkomster över en viss nivå.

Värnskatten avskaffades 1999, bara för att inkluderas i inkomstskatten. Så skatten finns fortfarande kvar, men heter numera förhöjd statlig skatt.

Moms

I början av andra världskriget infördes omsen, som sedan avskaffades vid krigets slut. Den återinfördes dock 1960. Då var den 4,2%, men höjdes regelbundet till 20,6% år 1977. Idag är den 25% på det mesta.

Fram till 1990 omfattade momsen bara varor och ett fåtal tjänster, men nu omfattar den även de flesta tjänster.

Källor och mer läsning

Det finns en hel del att läsa om våra skatters historia:

En lagom billig Paris-resa

Jag var nyligen på en underbar resa till Paris med min flickvän. Vi är båda väldigt ekonomiskt sinnade, så det blev billigt — men långtifrån trist. Vi ville ha mesta möjliga valuta för pengarna, utan att snåla.

Det är billigast att resa mitt i veckan, och kanske också minst turister på resmålet. Hur som helst var vi i Paris tisdag till fredag.

Vi valde att flyga med Air France (1800 kr/person) istället för Ryan Air. Du kan tjäna lite pengar på att välja de senare, men det är desto besvärligare och tar längre tid. Se också en kortfattad reseskildring hos Resetips. Vi ansåg att det var värt pengarna att flyga lite bekvämare från Arlanda till Charles de Gaulle, med bättre service och mat på flyget.

Ett tips är att ta pendeltåg (RER) och tunnelbana (Métro) från flygplatsen istället för Air France-bussarna. Det är förmodligen mycket billigare, beroende på var hotellet ligger. Flyger du med Ryan Air går det inga tåg från flygplatsen. Missa inte bussen på väg hem — det går bara en per flight, och taxiresan blir dyr! (Berättade min kollega…)

Eftersom vi ändå tänkte vara ute på stan hela dagarna valde vi ett ganska billigt hotell. Dubbelrum på ett två-stjärnigt hotell i den mysiga stadsdelen Montmartre för c:a 800 kr/natt. Gångavstånd till det härliga torget Place du Tertre och basilikan Sacré-Coeur. Rummet var litet men väldigt fint. Rejäl frukostbuffé med croissanter, baguetter, yoghurt och ägg ingick.

En trerätters måltid med en halv flaska rödvin på en lagom mysig restaurang med utsikt över folkvimlet på Place du Tertre: 230 kr/person. Detta plus en kvällspromenad i Montmartre gav den finaste kvällen på vår resa. Från höjden kring Sacré-Coeur ser man väldigt långt ut över Paris, och Eiffeltornet är fint upplyst på nätterna.

Vi valde att inte åka upp i Eiffeltornet eller gå in på Louvren. Dels på grund av de långa köerna, men också för att det inte var värt pengarna (c:a 100 kr/person). Det var dåligt väder, så uppe i Eiffeltornet hade det varit kallt och eländigt, och vi är inga konstälskare heller. Att se och fotografera de kända byggnaderna på utsidan räckte gott för oss. Då sparade vi massor av tid också, så vi hann se mycket mer av staden. Hellre det än att stå i kö.

Vi åkte tunnelbana överallt istället för att ta taxi. Det är smidigt och väldigt billigt. Köper du ett häfte med med 10 biljetter (fr. un carnet) så kostar varje resa drygt 10 kr. Tunnelbanenätet är väl utbyggt, och du kan också komplettera med några enstaka biljetter på pendeltåget för att nå flygplatsen Charles de Gaulle, Versailles eller Euro Disney.

Versailles kan vi båda rekommendera! En makalös trädgård och park, med massor av dammar, fontäner, alléer, marmorstatyer och exakt tillskurna träd och buskar. Betala inte för att åka med i det inplastade turist-tåget, det är mycket trevligare att promenera i grönskan i egen takt. När vi blev trötta i benen slog vi oss ned i gräset och hade picknick (mysigare än turist-restaurangerna). Det bästa av allt är att det inte är något inträde till trädgården och parken, däremot till själva slottet.

Man kan väl sammanfatta vår resa med att: det är inte bättre för att det kostar mer. Vi hade väldigt roligt och sparade pengar samtidigt. Det är en vinnarkombination!

Bilderna är från Wikitravel.

”Pengar i nöd och lust”

Ett tips om ett radioprogram om gemensam ekonomi från P1 Plånboken:

Hur delar man sin ekonomi rättvist med en vuxen människa? Studier visar att de flesta svenska par har en mer eller mindre gemensam ekonomi. Men vad innebär det egentligen? I denna upplaga av Plånboken ska det handla om pengar i nöd och lust. Du möter två par som berättar hur de löst ekonomin. Du får också höra Charlott Nyman, doktor i sociologi vid Umeå universitet, som forskat om svenska pars syn på ekonomi. Dessutom ger Swedbanks privatekonom Ylva Yngvesson tips på hur man kan hantera ekonomin i ett förhållande.

Ladda hem programmet i MP3-format.

© 2017 Successivt. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.